Ridhjälm barn: välj rätt storlek och säker modell
- Uncategorized
Så väljer du ridhjälm för barn: mät huvudets omkrets, kontrollera passform och standard samt jämför MIPS, priser och glittermodeller.
Svullnad bakom ganascherna beror ofta på spottkörtlarna, medan svullnad mellan ganascherna eller under hakan oftare handlar om förstorade lymfknutor. Därför är svullnadens placering en viktig första ledtråd. Kontrollera samtidigt hästens temperatur, allmäntillstånd och eventuella tecken på luftvägsinfektion.
En förändring som kommer och går under betessäsongen kan vara kopplad till spottkörtlarna. Svullnad tillsammans med feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta eller näsflöde behöver däremot hanteras som möjlig infektion. Kvarka är då en viktig orsak att överväga. Vid misstänkt kvarka ska hästen isoleras direkt och veterinär kontaktas för undersökning och smittskyddsråd.
| Var syns svullnaden? | Vad kan den vara kopplad till? | Vilka tecken är viktiga? |
|---|---|---|
| Bakom ganascherna och upp mot öronbasen | Spottkörtlarna, särskilt i samband med bete | Om förändringen återkommer under betessäsongen eller om hästen samtidigt blir sjuk |
| Mellan ganascherna eller under hakan | Förstorade lymfknutor, särskilt hos unga hästar med luftvägsinfektion | Feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta eller näsflöde |
| Tillsammans med feber eller påverkat allmäntillstånd | Infektion, där kvarka är en möjlig orsak | Isolering och kontakt med veterinär |
Ta temperaturen och notera tiden för mätningen. Vid klassisk kvarka är feber över 38,5 °C ett vanligt tidigt tecken. Följ också om svullnaden förändras, om den återkommer och om andra symtom tillkommer. En enskild svullnad behöver undersökas för att orsaken ska kunna fastställas.
Spottkörtlarna, som kallas parotis, sitter bakom ganascherna och sträcker sig upp mot öronbasen. Spottkörtelsvullnad kan förekomma när hästen går på bete och kan komma och gå under betessäsongen. En veterinär beskriver att gräsätande, långvarigt bete med huvudet mot marken eller en kombination av dessa faktorer kan vara kopplat till svullnaden.
Det betyder att en häst kan få en återkommande svullnad bakom ganascherna utan att förändringen är samma sak som de förstorade lymfknutor som ses mellan ganascherna. Tidningen Ridsports genomgång av svullnad bakom ganascherna och under hakan skiljer mellan spottkörtelsvullnad och lymfknutesvullnad.
Svullna spottkörtlar kan alltså ha en tydlig koppling till betet. Det är ändå viktigt att väga in hästens övriga symtom. Feber, hängighet, hosta eller näsflöde ger en annan bild än en förändring som återkommer under bete när hästen i övrigt är opåverkad. Dokumentera därför både svullnadens placering och hur hästen mår.
Spottkörtelsvullnad bakom ganascherna och lymfknutesvullnad mellan ganascherna är två olika typer av förändring. En veterinär undersökning behövs för att avgöra vad en specifik svullnad beror på, särskilt om den inte går tillbaka eller om nya symtom uppstår.
Svullnader mellan ganascherna och under hakan är sannolikt förstorade lymfknutor, särskilt hos unga hästar med luftvägsinfektion. Lymfknutorna i huvud och hals kan svullna vid kvarka. Vid klassisk kvarka börjar sjukdomen ofta med feber över 38,5 °C och nedsatt allmäntillstånd. Hosta och näsflöde kan komma 24–48 timmar senare.
SVA beskriver kvarka hos häst som en sjukdom där bölder kan spricka upp mellan ganascherna. Näsflödet kan vara varigt eller genomskinligt. Hästen kan också hosta, få sväljsvårigheter eller missljud från luftvägarna. I allvarliga fall uppstår andningssvårigheter.
Kvarka orsakas av bakterien Streptococcus equi subspecies equi. Inkubationstiden anges till 3–14 dagar. Sjukdomsbilden varierar: vissa hästar får lindriga symtom och andra kan sakna tydliga symtom. Därför kan kvarka ibland misstas för en enklare förkylning, samtidigt som en häst med milda symtom ändå kan vara smittsam.
Svullna lymfknutor betyder alltså inte automatiskt att hästen har kvarka, men kombinationen med feber, påverkat allmäntillstånd eller luftvägssymtom behöver tas på allvar. Det är särskilt viktigt när flera hästar i samma stall eller hästgrupp visar symtom.
Isolera hästen direkt och kontakta veterinär om svullnaden mellan ganascherna eller under hakan kombineras med feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta eller näsflöde. HästSveriges råd om kvarka är att isolera vid misstanke och ta veterinär hjälp för undersökning och smittskyddsråd.
Smittsamheten gör att även milda symtom behöver hanteras försiktigt. Hästen kan vara smittsam utan att ha en kraftig eller tydlig sjukdomsbild. Isolering och veterinärkontakt är därför viktigt redan när kvarka misstänks, inte först när alla typiska symtom har utvecklats.
Svårare följder kan förekomma. Kvarka kan orsaka lunginflammation, så kallad kastad kvarka med bölder i andra organ samt anasarka, som innebär kraftiga ödem. Andningssvårigheter eller tydligt påverkat allmäntillstånd ska därför tas på stort allvar.
Tidsförloppet kan också bli utdraget. SVA anger att över hälften av de sjuka hästarna i en svensk undersökning hade symtom i 2–4 veckor. Utbrotten varade 6–125 dagar, med medianen 44 dagar.
Kontakta veterinär när svullnaden kombineras med feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta, näsflöde, sväljsvårigheter, missljud från luftvägarna eller andningssvårigheter. Isolera hästen direkt om kvarka misstänks. Det gäller även när symtomen är milda, eftersom hästar med mild kvarka kan vara smittsamma.
En svullnad som uppträder i samband med bete kan vara kopplad till spottkörtlarna. Hippsons veterinärmedicinska genomgång av svullnad vid bete tar upp spottkörtlarna bakom ganascherna som en möjlig förklaring. Feber, hängighet, hosta eller näsflöde ändrar däremot situationen och talar för att hästen ska hanteras som misstänkt sjuk.
En vanlig förklaring är svullna spottkörtlar, särskilt när hästen går på bete. Spottkörtlarna, parotis, sitter bakom ganascherna och upp mot öronbasen. Svullnaden kan vara kopplad till gräsätande, långvarigt bete med huvudet mot marken eller en kombination och kan komma och gå under betessäsongen. Feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta eller näsflöde gör att infektion behöver övervägas och att veterinär ska kontaktas.
Spottkörtelsvullnad sitter bakom ganascherna och kan sträcka sig upp mot öronbasen. Svullnader mellan ganascherna och under hakan är däremot sannolikt förstorade lymfknutor, särskilt hos unga hästar med luftvägsinfektion. Kvarka kan ge svullna lymfknutor i huvud och hals och bölder som spricker mellan ganascherna.
Klassisk kvarka börjar ofta med feber över 38,5 °C och nedsatt allmäntillstånd. Hosta och näsflöde kan komma 24–48 timmar senare. Ytterligare symtom är svullna lymfknutor, varigt eller genomskinligt näsflöde, sväljsvårigheter och missljud från luftvägarna. Även milda eller otydliga symtom utesluter inte kvarka, eftersom vissa hästar kan vara smittsamma utan en tydlig sjukdomsbild.
SVA anger att över hälften av de sjuka hästarna i en svensk undersökning hade symtom i 2–4 veckor. Utbrotten varade 6–125 dagar, med medianen 44 dagar. Inkubationstiden anges till 3–14 dagar. Vid misstanke ska hästen isoleras och veterinär kontaktas för undersökning och smittskyddsråd.
Kontrollera hästens temperatur och allmäntillstånd och notera om hosta, näsflöde, sväljsvårigheter eller missljud från luftvägarna tillkommer. Om svullnaden kombineras med feber eller luftvägssymtom ska hästen isoleras direkt och veterinär kontaktas. Kvarka kan spridas via hästar, människor, transporter, utrustning och stallinredning.
